Nu sitter jag här med ungefär 18 (överdrivningarnas drottning har anlänt) olika bloggar.

En "vanlig" blogg som alla jag känner, och inte känner, har adressen till.

En "hemlig" blogg som jag bara har avslöjat adressen till för tre personer som svurit på sina liv att inte tala om den för någon. (Men som ändå är den mest lästa av allihop.)

Sen den här bloggen som jag inte vet vad jag ska göra med. Den är totalt överflödig egentligen.

Vad i hela friden ska lilla jag med så många bloggar till?

Jag kan riktigt höra hur du med ett hånskratt tänker att dom andra bloggarna antagligen är lika värdelösa som den här.

Men som Björn Gustafsson skulle ha sagt medans han drar ner undre ögonlocket mot Anders: "Har jag något här?"

En något förvirrad Anders svarar: "Nej?"

Björn: "Nej, så mycket bryr jag mig om det!"

Jag ska iaf noga tänka över om jag ska ha kvar eller ta bort den här bloggen.

Dom övriga får stanna.

God fortsättning på det nya året får man väl lov att säga.

Jag trodde att det som genom ett trollslag skulle bli bättre när 2008 övergick till 2009.

Men icke!

Det blev ingen roadtrip till Göteborg och Greta's igår. Lite trist, men får ta det längre fram istället.

Har jag ju något att se fram emot. Yeey!

Fick inte komma till en av mina bästa kompisar på nyårsafton för mitt ex skulle dit. Inte så kul kanske.

Skickade sms till exet kvällen innan nyår och frågade om hon ville att jag och brors tjej skulle låta bli att komma till min kompis om hon skulle dit, men hon behagade inte ens svara på det.

Så jag och brors tjej åkte till en annan kompis till mig, fast vi egentligen inte ville dit.

Kom till festen redan vid halv sex, folk började droppa in vid åtta. Var dötråkigt och det började inte bli roligt förrän vid elva när det kom 12 personer till.

Slutade som en helt okej kväll iaf.

Var en kille som stötte ganska friskt på mig hela kvällen, när det var dags att åka hem undrade han om jag ville att han skulle sova kvar (jag skulle sova hos kompisen), jag sa att han fick göra precis som han ville men att jag iaf inte tänkte ha sex med honom. Han blev helt förvånad.

Jag förklarade för honom att jag bara har mitt ex i huvudet.

Till slut gav han upp och åkte han med.

Det var lite jobbigt att inse att jag känner så otroligt mycket för henne fortfarande.

Förut när jag har varit singel har jag inte tvekat när någon kille jag funnit attraktiv flörtat med mig.

Jag faller inte för killar särskilt lätt, men att ha dom som tidsfördriv (i brist på bättre ord) funkar. Min erfarenhet säger att killar som stöter på mig bara är ute efter en sak, så då vet jag vad jag ger mig in på och då gör jag likadant.

Men nu kändes det ganska besvärande.

Jag kan inte föreställa mig att göra något med någon annan än mitt ex.

Jag vill verkligen inte ha någon annan.

Det suger. Hon vill ju inte ha mig.

I know I would apologize

If I could see your eyes.

Blev en trevlig kväll med mycket prat, gott att tugga på och film.

Hon är bra, brors tjej!

Jag måste sluta äta så förbaskat mycket godis nu.

Det går i perioder, det där med sug efter chips och godis. Nu är en sån period då det är svårt att motstå.

Men från och med torsdag är det minsann slut på sånt.

Jag menar inte att jag ska sluta helt, men jag får lov att hålla mig till helger då.

Med all julmat och gott så lär det behövas lite extra träning också.

Ska bli kanon att få nycklarna till nya lägenheten, där finns ett litet gym i källaren som man får använda hur mycket man vill.

Då ska jag dra med brors tjej och träna kondition så det står härliga till.

Minst en gång om dagen ska jag vara där! (Okej, det kommer kanske inte funka. Särskilt inte som jag kommer träna på det där gymmet i stan fem gånger i veckan från femte januari till sjätte februari.)

Men ofta ska det bli!

På torsdag ska vi allt dit och svettas.

Så vi funderar skarpt på att skippa allt vad alkohol heter på nyårsafton.

Jag är så inte sugen på att dricka.

Och så hoppas jag på en roadtrip till Göteborg och Greta's på lördag, bättre att spara dom där ciderna till dess. Om jag ens ska dricka då.

Jag vill så himlans gärna dit och skaka rumpa!

En kompis jag inte träffat sen Priden i somras (och då var det mer eller mindre bara "hej" och "hejdå") skulle komma dit då och dansa med mig.

Värsta bästa!

Känner mig som en riktig tjockis just nu..

Har ätit vitlöksbaguette tre dagar i rad och jag tål inte vitlök egentligen. Så om jag äter liiiite för mycket gör det att jag ser mer eller mindre gravid ut. Fint liksom.

Och så luktar man ju så gott också. Mwahaha!

Tiden har kommit för att försöka hoppa på tåget mot drömmarnas land.

Jag lyckades inte somna förrän närmare halv fem imorse.

En massa tankar snurrade, på bl.a exet.

Det var som jag befarade, jag saknar henne ännu mer efter att vi pratade.

Det kändes ju precis som vanligt att prata med henne och då kom den där tomhetskänslan tillbaka.

Blev stressad av att sakna henne och inte ha henne här och då var det ruskigt svårt att somna.

Drömde iaf lite trevligare inatt.

Drömde att jag fick min nya lägenhet, den var större än vad den är på riktigt. Det var en öppen spis i rummet. Väggarna var gula istället för den hemska färgen som är på riktigt. Den gula färgen var inte vacker den heller, så vi målade om. Det blev jättefint. Och jag köpte en massa fina möbler och jag var verkligen helnöjd med resultatet.

Det var en gammal kompis som hjälpte mig med allt.

(Saknar den där kompisen också, har inte pratat med henne sen i början av sommaren.

Har ringt till henne, skickat sms och skrivit till henne på Facebook, men det är omöjligt att få tag i henne. Hon har inte svarat en endaste gång.

Men jag träffade hennes mamma på stan innan jul, så jag fick reda på att det iaf är bra med henne.)

Jag drömde att det bodde en liten flicka i samma trappuppgång som mig. Hon hade en hund. En Collie. Det var kväll och lamporna i trapphuset funkade inte så jag sprang ner och mötte henne när hon kom in och erbjöd mig att följa henne till hennes dörr.

Vi gick där hand i hand och pratade och skrattade, jag berättade att jag skulle få en hund, en Collie, och det var då hon sa att hon hade en sån.

Sen tror jag att jag träffade på ytterligare en granne, en gammal tant. Vi bestämde att vi skulle äta mat tillsammans. Jag tyckte det var synd om tanten för att hon var så ensam. Men när jag gått därifrån tänkte jag att det kanske var dumt att käka mat med tanten redan första dagen jag flyttade in, för då kanske hon skulle tro att vi skulle käka tillsammans varenda dag.

Tränade i nästan en och en halv timme. Först kondition på crosstrainer i 20 min (hade inte mammas snubbe suttit i cafeterian och väntat på mig hade jag nog tränat 20 min till på den) och sen mitt styrketräningsprogram resten av tiden.

Det var inte så ruskigt jobbigt att träna idag, fast jag bara tränat en dag sen den nittonde och det var dagen innan julafton och då kändes det som att jag höll på att dö för att jag hade en låsning i ryggen som ställde till det med andningen.

Lite vila gjorde dock susen! Ska försöka ta mig iväg en sväng imorgon också.

Känns så bra när man tränat klart.

Nu ska jag dra på mig kläder (sitter här i pyjamas, som vanligt) och sen knata till affären med brors tjej, sen ska vi spendera kvällen i soffan hemma hos dom och titta på film. Bl.a Björn Gustav(eller stavar han med f?)sson-filmen. Får passa på när bror jobbar.

Vilka är ni som läser? Vore jättekul om ni ville slänga iväg en kommentar, ni får gärna vara anonyma om ni vill, men vore kul med en kommentar eller två kanske. Säg gärna om jag är hemskt tråkig eller så ;)

Hej på er.

Pratade med exet förut. Det var lite jobbigt först, men det löste sig.

Hon förklarade varför hon varit otrevlig och jag förklarade för henne att hon måste berätta om något är jobbigt för henne för att jag inte förstår annars. För blir något jobbigt för henne blir hon otrevlig, och om jag inte förstår varför hon blir det blir jag väldigt ledsen och plågar mig själv med alla dessa tankar på vad jag gjort för fel. (För självklart måste det bero på något jag gjort.)

Vi pratade i över en timme och det var riktigt trevligt. Det kändes som vanligt liksom. Vi pratade om lite allt möjligt och det kändes bra.

Jag hoppas det kan hålla sig på det planet nu, att vi kan prata och sådär. Det skulle kännas så himlans mycket bättre då.

Enda problemet kan väl vara att jag börjar sakna henne ännu mer igen om det funkar bra att prata och så.

Det är ju trots allt lättare att inte tänka på människan om jag inte pratar med henne eller träffar henne.

Och det är lättare att intala sig att jag klarar mig bättre utan henne om hon bara är otrevlig mot mig.

Borde försöka sova, så jag orkar upp och träna imorgon.

Är faktiskt skapligt trött så det borde inte behöva ta jättelång tid att somna. Hoppas på lite trevligare drömmar inatt bara.

Iaf hälften av första dagens läsare kom tillbaka andra dagen, och det var kul att se.

Godnatt folket.

Drömde om mitt kära ex inatt.
Drömde att vi var tillsammans och allt var jättebra.
Gud så jag saknar henne!
Vilken besvikelse det var att vakna och inse att allt bara var en dröm.

Jag är nog rätt mycket av en drömmare.

Drömde att jag var och tränade på det där gymmet jag brukar träna på. Det såg väldigt konstigt ut där inne, dom hade tagit bort en massa grejer.
En annan som tränade där skulle springa ner till en affär och jag skulle följa med för att titta efter en bok.
När vi kom ut från gymmet var vi helt plötsligt i Stockholm, på Pridefestivalen.
Jag träffade en massa folk jag känner. Det var kul.
Gräsmattan vi stod på var alldeles blöt och lerig. Det var ganska kallt ute.
I andra änden av gräsmattan såg jag hon som var min sjukgymnast för två år sen, jag blev så glad att jag rusade fram och slängde mig runt halsen på henne. Hon blev också glad. Hon hade sina hundar med sig, fast det var en helt annan ras i drömmen.
Jag frågade om hon hade samma nummer som hon hade för två år sen, det hade hon så vi skulle höras senare.
Jag gick mot en bar/pizzeria och där träffade jag tjejen jag var tillsammans med sommaren för två år sen. Hon satt där med en massa kompisar. Alla skrattade åt mig och var otrevliga. Det var inte så kul.
Exet hånade mig för min sjukgymnast och för två andra tjejer jag hade stått och pratat med innan jag gick in på baren/pizzerian. Jag sa att jag faktiskt inte var kär i någon av dom, att det var mina vänner.
Hon bara skrattade åt mig och sa "aah sääääkert".
Jag fick ur mig att jag tyckte den ena tjejen var fin, men att det absolut inte var något mer än vänskap.
Då skrattade alla ännu mer och exet blev arg och sa att hon skulle slå mig.
Jag sa att hon skulle göra det då, om det kändes bättre. Trodde aldrig hon faktiskt skulle slå mig.
Hon drog till med jordens bitch-slap, ont gjorde det.
Jag blev vansinnig och slog tillbaka, liiite mer än vad hon slog mig.
Sen gick vi därifrån. Vi gjorde upp att vi skulle ses utanför Pridepark senare.
Sen tror jag att jag vaknade till en sväng.

Drömde ännu en dröm. Den var hemsk.
Det var jag, en kille och två barn. Vi bodde i ett garage för det var någon elak gubbe som tog alla våra pengar och stängde in oss i det där garaget, vi fick bara komma ut på gården ibland.
I garaget fanns det två soffor och en matta. På gården stod det en röd pick-up.
Jag tror vi skulle ha kalas, vi var ute på gården fast vi egentligen inte fick.
Ena barnet sparkade boll.
Killen sprang mot skogen bakom garaget, han var skadad. Han sprang in på en stig, på ett träd en bit in i skogen hängde det en blodig handduk. Jag vet inte vad han skulle med den till, men han tog den.
Lite bakom trädet var en hund kopplad, en rottweiler var det. Den sov så killen var tvungen vara väldigt tyst och försiktig när han sprang därifrån.
Hunden vaknade som tur var inte.
När han kom tillbaka till gården var den elaka gubben där. Han började skjuta efter killen så vi stängde in oss i garaget.

Nästa dröm var det en massa folk jag känner med i.
Jag åkte bil med två personer.
När man var liten och lekte med bilar fanns det ju ett sånt där garage med flera våningar, en liten hiss för bilar och längst ner fanns det så man kunde tanka bilarna.
Ungefär så såg det ut där vi körde ner, fast allt var i betong och mycket, mycket större.
Men allra först åkte vi uppför en bro där det var jättemycket trafik. Hon som körde följde vägskyltarna som det stod "den sista" på. Jag minns inte vad det betydde. Men hon körde iaf kors och tvärs över vägbanorna för att ta sig till "den sista", det var läskigt och vi höll på att krocka flera gånger. Efter ett tag var vi äntligen framme vid en skylt där det stod att här var "den sista". Hon fick tvärnita för att inte köra genom räcket och ner i ingenstans.
Vi påbörjade nerfärden och det var då vi körde i ett sånt där parkeringshus. Jag vet inte hur det gick till, om vi krockade eller om dom bara slängde ut mig ur bilen. Men jag trillade över räcket och rakt ner i backen. Det gjorde ont.
När jag kom på fötter igen sprang jag runt det där parkeringshuset och en massa människor hoppade över räcket. Det var människor jag gick i samma klass som i mellanstadiet.
Sen gick jag in i en bokhandel, där träffade jag på barnen i en familj jag brukade vara hos väldigt mycket när jag gick i mellan-/högstadiet, och deras kompisar. Vi hade trevligt och läste böcker och färglade teckningar i målarböcker.
Efter det skulle jag gå till en barnmorska av någon anledning, en kompis följde med mig.
Jag vågade inte säga till barnmorskan att jag inte behövde några p-piller eftersom jag inte har sex med killar. Så därför fick jag fylla i en hel lunta med papper. Det var hur många frågor som helst om diverse olika saker som verkligen inte har med p-piller att göra.
Luntan med papper var ungefär fem centimeter tjock så då kan ni ju föreställa er hur många frågor det var. Det tog hur lång tid som helst att svara på frågorna och jag hann inte klart med alla innan drömmen tog slut.

Alla dessa drömmar..

Jag skickade ett sms till exet för några timmar sen. Undrade om hon skulle svara om jag ringde.

"Kan prata imorgon." Var svaret jag fick.

Vid nio kom hon ut på msn så jag skrev till henne.

Hon svarade, det trodde jag faktiskt inte att hon skulle.

Hon skrev att hon var påväg ut.

Så jag frågade om hon var ledig. För en och en halv vecka sen sa hon att det var enda kvällen hon var ledig under hela jul och nyår. Ändå sprang jag på henne på krogen för en vecka sen och så ska hon ut ikväll.

Hon gör självklart som hon vill, men lite ärlighet har aldrig skadat.

Så jag frågade henne vart hon skulle.

"Ut.."

Jag skrev att hon hade sagt det och att jag undrade mer vart. La till en ":P" också.

Hon undrade vad jag gjorde och jag svarade.

Sen frågade jag om hon skulle på krogen.

"Ja, ska du?"

Jag svarade nej, och att hon inte behövde oroa sig för att springa på mig. La till ännu en ":P".

Så frågade hon varför jag undrade.

Jag sa att det inte var något särskilt.

Frågade henne om jag gjort något fel, om hon är arg på mig.

"Nej, det är bara så mycket frågor hela tiden."

(Jag tycker inte jag ställer särskilt mycket frågor. Jag försökte föra ett normalt samtal. Och hon har aldrig haft något emot att konversera innan. Jag fattar mest ingenting.)

Jag skrev att jag tycker hon är en smula otrevlig.

"Ok." Var hennes svar på det.

Så jag skrev att jag kanske misstar mig.. Så undrade jag om hon hade tid att prata imorgon.

Hon skrev kanske, att hon hade fått reda på att hon var tvungen jobba. (Hon har aldrig haft probelm med att prata när hon jobbar innan, om hon inte är på lära vill säga.)

Så skrev hon att hon var tvungen att kila. Att vi ev. hörs imorgon. Och att jag skulle ta hand om mig.

Jag skrev bara hejdå, och sen var hon borta.

Jag förstår verkligen inte varför det ska behöva vara såhär.

När det precis hade tagit slut sa hon att hon älskar mig, att hon alltid kommer göra det, men att hon inte kan ha något förhållande just nu för att det är en del hon måste ta itu med.

Eftersom jag älskar henne är det klart att jag var beredd att vänta. Och det visste hon också.

När vi träffades var det gulligull som vanligt. Och vi träffades en del.

Det var helt klart ganska jobbigt att ses som vanligt men ändå inte vara tillsammans. Men jag sa inget om det. Hon känner mig tillräckligt väl för att begripa det ändå. Hon sa flera gånger att jag fick säga till om det blev för jobbigt, om vi skulle sluta ses och inte prata så mycket.

Vi hördes nästan varje dag i början. Hon var fortfarande den personen jag kunde prata med om allt som händer i mitt liv.

En vecka i slutet av november/början av december träffades vi varenda dag torsdag till måndag. Vi sov tillsammans flera nätter och det var bra.

Men på söndagen blev det lite knas när min buss gick före hennes så hon stannade kvar hos min kompis. Jag tyckte det kändes väldigt jobbigt att lämna henne där. Det finns en hel historia mellan mig och min kompis med problem som varit innan vilket gör det lite svårt att lita på henne i alla lägen.

Träffade, som sagt, exet en snabbsväng på måndagen också och det var trevligt. Sen på eftermiddagen skrev vi några sms och hon sa att hon kände sig som jordens svin som träffar mig, som tar på mig, pussar på mig och sånt där, när vi inte är tillsammans. Jag sa att jag ju vill att hon ska det och att jag inte tyckte hon var ett svin.

Hon sa att hon var beroende av min närhet. Att hon har jättesvårt för att sova, men så fort hon ligger bredvid mig så tvärslocknar hon.

Jag sa att om jag känner som jag gör och hon känner som hon gör så kan vi väl fortsätta att ses iaf. Och det kunde vi sa hon.

På tisdagen träffade jag henne en jättesnabbis också, då var hon trött och på dåligt humör så det var ingen höjdare.

På kvällen blev det sms skickade igen. Hon sa att hon trodde det var bäst att vi inte skulle ses på ett tag och kanske inte höras varje dag heller.

Men att vi kunde höra hur vi mådde och så, för att hon brydde sig om mig så mycket.

Jag sa att jag inte ville det, men hon trodde ändå det skulle vara bäst så det fick bli så.

Någon vecka senare pratade vi igen. Hon undrade hur allt var och jag sa som det var, att jag levde men att det inte var så mycket mer än så.

Hon tyckte att det inte är kul att aldrig något är bra. Jag sa att jag inte gärna kan ljuga när hon frågar, men att allt faktiskt inte var pest och pina, att det faktiskt fanns bra saker också.

Dom gångerna det har hänt något riktigt kul har jag inte velat något hellre än att få berätta det för henne, men det har jag ju inte kunnat eftersom vi inte skulle höras. Och det sa jag till henne också.

Hon tyckte att jag måste lära mig stå på egna ben, att jag inte kan vara så beroende av henne.

Jag funderade lite på hur hon menade, jag har stått på mina egna ben ganska länge i mitt liv. Jag har klarat mig väldigt bra utan henne, speciellt innan jag ens träffade henne.

Visst att jag kanske har förlitat mig lite för mycket på henne. Men sen det tog slut har jag inte gjort det.

Hon sa att när jag lärt mig stå på egna ben och klarar mig utan henne, då kommer hon att finnas där igen.

(Men då behöver jag henne väl inte?)

Hon sa att hon hoppas att vi kommer kunna vara vänner längre fram.

Flera gånger innan de här två samtalen har hon sagt att hon inte försvinner, att hon finns där.

Men jag antar att det är väldigt lätt att säga.

Hela den här situationen med exet (och nu detta med kompisen och exets vänskap) är fruktansvärt jobbig.

Den lilla msn-konversationen med exet nu ikväll fick mig att sjunka tillbaka neråt igen. Det kom en tår eller två innan jag lyckades svälja gråten.

Jag blir så arg, frustrerad och ledsen på allt.

Det hade varit en sak om vi bröt kontakten och allt. Men att hon umgås så mycket med min kompis gör att hon fortfarande finns kvar och det är jobbigare än om vi inte skulle slutat ses och prata.

Nu känner jag mig bara utbytt och utanför.

Vänskapen med min kompis blir ju inte på samma sätt som innan den heller.

Och det värsta av allt är att ingen av dom förstår, eller vill förstå, hur mycket deras handlande sårar mig.

Hur ska det gå?

Det finns så mycket tankar.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Jag har ett ex. (Men vem har inte det?)

Det är snart två månader sen vi gjorde slut.

Jag älskar henne fortfarande. (Ja, jag gillar tjejer.)

Om jag fick välja skulle vi fortfarande vara tillsammans. (Men självklart får inte jag välja.)

Det kommer aldrig bli vi igen.

Som det är just nu känns det jätteknas.

Exet har gått och blivit kanonbra kompis med en av mina bästa vänner.

Exet pratar inte särskilt mycket med mig och min kompis verkar tycka det är mycket roligare att umgås med mitt ex än med mig.

Tummen upp för dom!

Juldagen blev det fest. Var hos den där kompisen. Exet kom dit på en rast och agerade bartender. Hon höll sig i köket ungefär hela tiden hon var där.

En kille jag träffade en sväng för ett år sen kom dit också.

Det blev lite konstigt.

Exet sa knappt hejdå innan hon gick.

Vi hade ett litet sms-maraton på kvällen/natten.

Exet var en smula otrevlig, vilket hon inte hade någon anledning att vara.

Igår kväll skrev jag och frågade om vi är ovänner, men hon brydde sig inte om att svara ens.

Man kanske kan dra slutsatsen att vi är ovänner då?

Jag saknar henne.